Syftet med examensarbetet var att teoretiskt studera om det finns underlag för att göra omfattande vattenanalyser i Vättern, till följd av utsläpp från utombordsmotorer. Undersökningen kom att innefatta olika modeller, storlekar och konstruktion på motorerna. Motorerna var både 2- och 4-taktare, men de var uteslutande utombordsmotorer.
I denna studie har en metod tagits fram för att jämföra riskerna för Vätterns vattenkvalitet mellan olika ämnen. Metoden är enkel och kan snabbt användas på ämnen som inte tagits upp i denna studie. Tillsammans med spridningsmodellen Seatrack, (SMHI) utgör metoden ett verktyg att snabbt bedöma riskerna med ämnen som inte tagits upp i denna studie.
Vätternvårdsförbundet har uppdragit åt SWECO VBB VIAK AB att utföra en kompletterande undersökning av tungmetalläckage från en sanddeponi vid Kärrafjärden. I deponin har anrikningssand från det tidigare anrikningsverket i Åmmeberg deponerats. Området är idag golfbana.
Fekunditeten i Vättern är betydligt lägre och signifikant skild från den i Vänern. Extremt låg fekunditet registrerades på några stationer i Vättern. En betydligt lägre koncentration fleromättade fettsyror (PUFA) i Vätterns vitmärlor jämfört med Vänerns indikerar att den låga fekunditeten beror av sämre näringsförhållanden i den oligotrofa Vättern.
Utredningen har visat att halten av olika metaller i Munksjöns vatten (mätt i utloppet från sjön) i några fall är lite högre, i andra fall lite lägre än i sjöns huvudinlopp, Tabergsån. Generellt sett är metallhalterna i vatten relativt låga och inom ramen för vad man finner i opåverkade vatten i södra Sverige.
Vättern är en av Sveriges unikaste sjöar av betydande nationellt och internationellt intresse
utpekad i Miljöbalken. Vättern har mycket höga naturvärden och är av riksintresse för såväl naturvärden, yrkesfisket, militär verksamhet turism och rörligt friluftsliv. Vätterns näringsfattiga vatten är även 250 000 – 300 000 personer.
Syftet med projektet har varit att fortsätta att konsekvensklassificera Vättern samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farligt godsolyckor. Dessutom har projektet haft en målsättning att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 69 stycken vägsträckor på Vätterns västra sida, inom Hjo och Karlsborgs kommuner.
Detta dokument är en enkel användarhandledning för Seatrack Vättern, ett simuleringsprogram för spridning av ämnen i Vättern. Programmet används för beräkning och presentation av spridningen av olika ämnen i Vättern. Programmet är en skräddarsydd version av SeaTrack, ett GISbaserat programsystem för partikelspårning i vatten framtaget av SMHI.
Länsstyrelserna i Jönköpings, Östergötlands, Västra Götalands samt Örebro län har ett regionalt ansvar för fisket Vättern medan Fiskeriverket har det centrala ansvaret.
Här presenteras ett samordnat nationell program för miljöövervakningen i Vättern vilket har utarbetats i ett projekt finansierat av Naturvårdsverket under 1999 och 2000. I projektet ingick att samordna Vänern, Vätterns och Mälarens miljöövervakningsprogram, anpassa dem till övrig nationell miljöövervakning och till internationella rapporteringar och EU:s vattendirektiv. Även former för samverkan mellan sjöarna och Naturvårdsverket föreslogs. Revideringen gjordes i samband med att miljöövervakningen i Vänern, Vättern och Mälaren fr.o.m. 2000 tillhör det nationella programmet för miljöövervakningen, från att tidigare tillhört det regionala programmet.