Den samlade bedömningen av de genomförda biotopvårdsåtgärderna i Hornån och Gagnån är hittills att de inte påtagligt har inneburit vare sig en försämring eller förbättring av förutsättningarna för harrens lekmöjligheter.
Observera att nedanstående sammanställning är baserad på uppgifter som har rapporterats in till Länsstyrelsen i Jönköpings län till och med 2013-08-06 och kan därför behöva uppdateras om ytterligare uppgifter inkommer.
Under våren 2013 har en inventering av flodnejonöga utförts i fyra Vätternbäckar; Hornån, Hökesån, Knipån och Svedån. Syftet med inventeringen var att undersöka om åtgärder i vattendragen som ska gynna fiskvandring även har gynnat flodnejonöga.
Syftet med föreliggande projekt var att sammanställa och utvärdera resultaten från tre till Vättern mynnande vattendrag (Knipån, Hökesån och Tabergsån) där både kontrollerade och mer okontrollerade dammavsänkningar, samt dammutrivningar har skett.
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010). Under perioden 2010–2012 har datainsamlingen fortsatt.
Beståndet av harr i Vättern har med stor sannolikhet minskat kraftigt på senare år.
Det faktum att endast ett fåtal lekande harrar har observerats i samband med lekfiskräkningarna de senaste åren gör att effekterna av de genomförda åtgärderna i denna förstudie blir svårbedömda.
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2011.
Inom ramen för riskbedömningen och åtgärdsutredningen ingår bland annat att värdera behovet att minska tillförseln av metaller till miljön från de aktuella massorna, samt bedöma konsekvenserna av detta.
Under perioden 2009-11-24 till 2009-12-10 genomförde personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län ett riktat nätprovfiske efter lekande sik på strandnära lokaler.