Publikationer

Framsida

Rapport 88: Avstämning av vattenvårdsplanerna Vättern 90 och Vättern 96

Sedan Vätternvårdsförbundet bildades 1957 har det tagits fram fyra olika vattenvårdsplaner för Vättern. Den första till kom 1970, vilken sedermera reviderades 1977. Under 1989 gjordes en omorganisation av det som då hette Kommittén för Vätterns Vattenvård till dagens form Vätternvårdsförbundet. 1990 gjordes en fördjupad vattenvårdsplan vilken i sin tur utvärderades 1996 dock utan att några nya mål utverkades. Föreliggande utvärdering baseras på både 1990 och 1996 års vattenvårdsplaner. För att beskriva Vätterns miljötillstånd redovisas även en beskrivning av omvärldsfaktorer t ex klimat, berggrund, befolkning. Avsikten är att föreliggande avstämning skall kunna ligga till grund för utverkandet av nya miljömål vilka redovisas i en kommande rapport.

Framsida

Rapport 87: Kräftprovfiske i Vättern 2003

Provfisket skedde på 31 transekter runt sjön med ca 10 km mellanrum. Sammanlagt blev det 1310 mjärdnätter fördelade på 130 st. s.k.10-burarslang. Provfisket bedrevs på mellan 3 och 50 meters djup.

Framsida

Rapport 86: Undervattensvegetation i Vättern

Undersökningen föreslår Vättern som representativ för naturtyperna 3130 samt 3140, där Vadstenaviken, Norrviken (vid Stora Forsa) samt Sidöns insida (Kråksviken, Karlsborg) bedöms vara lokaler med gynnsam bevarande status.

Framsida

Rapport 85: Konsekvensklassificering för Vättern

I samband med planeringen för RES-arbetet som genomfördes under 1995 konstaterade berörda länsstyrelser stora brister i kunskaperna vad det gäller riskerna med transporter av farligt gods på vägar och järnvägar runt Vättern. För att öka kunskapen och ge underlag för fysisk planering beslutades därför att genomföra en sårbarhets bedömning och riskanalys vad avser transporterna kring sjön.

Framsida av rapporten

Rapport 83: Påväxtalger i Vättern 2002

På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2002 för andra gången genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.

Framsida

Rapport 82: Rödingens lekplatser och överlevnad vid återutsättning av fisk

Vid fiske i Vättern återutsätts ett stort antal fiskar som ligger under gällande minimimått. Återutsättning gäller framför allt arterna, röding, öring och lax som fiskas intensivt av både fritids- och yrkesfiskare. För att kunna reglera fisket långsiktigt, behövs kunskap om hur stor andel av den återutsatta fisken som överlever samt hur fisken bör hanteras så att överlevnaden kan öka.

Framsida

Rapport 75: Paleolimnaologiska undersökningar i Vättern och Vänern

Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts i syfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år. Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen från Vänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup.

Framsida

Rapport 74: Miljögifter i blod hos hög konsumenter av Vätternfisk.

Även om halterna av främst PCB och metylkvicksilver i blodet hos Vätternfiskkonsumenter är höga är det inte motiverat att avråda äldre personer eller kvinnor som inte tänker skaffa fler barn att äta fet fisk. Tvärtom, nyttan med sådan fisk överväger. Den feta fisken innehållerOmega-3-fettsyror som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot indikerar fynden i denna undersökning att kvinnor i barnafödande ålder ej bör äta stora mängder av framför allt abborre och fet fisk från Vättern.