Det är inte ovanligt att man i sjöar ser en del ”ludd” på stenar, bryggor, pålar mm. Ofta kanske man inte funderar vidare på detta, men det finns olika anledningar till att man bör ta sig en funderare över ”luddet”. Luddet utgörs oftast av olika s.k. påväxtalger som av en eller annan anledning har fått fäste på just den platsen.

Länsstyrelserna i Örebro, Jönköping, Västra Götaland och Östergötland har tillsammans med Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium och Vätternvårdsförbundet utarbetat planer för att följa signalkräftans utveckling i Vättern.

Vätternvårdsförbundet har på uppdrag av länsstyrelserna runt Vättern tagit fram föreliggande
förslag till gemensam bevarandeplan för Vättern. Enligt 17 § förordningen om Områdesskydd1
ska länsstyrelserna ansvara för framtagande och uppföljning av de mål som gäller för
de utpekade skälen för Natura 2000.

Vätternvårdsförbundet har sedan mitten av 1950-talet tagit fram fyra vattenvårdsplaner. Vattenvårdsplanerna har legat som grund för gemensamma ansträngningar som utförts runt sjön i syfte att förbättra miljötillståndet i Vättern. Föreliggande rapport är den femte vattenvårdsplanen och utgörs egentligen av två delar: en rapport innehållande bakgrundstexter om Vättern och avstämning av tidigare uppsatta miljömål.

Under senare år har länsstyrelserna runt Vättern fått in rapporter från samtliga kategorier avfiskande som tyder på att harrbeståndet i Vättern har minskat. Mot bakgrund av detta inleddes arbetet med att undersöka tillståndet och ta fram förslag på övervakningsmetoder för Sveriges sydligaste naturliga harrbestånd.