Vätternvårdsförbundet kan också konstatera att det är viktigt att förmedla alla resultat på ett vis så det når ut och på ett begripligt vis. Rapporter utgör alltjämt den grund som även små snabba inlägg eller annonseringar måste vila på. Hemsidan samlar det mesta i denna väg. Under 2018 kommer förbundet att jobba vidare med att göra informationen mer lättillgängliga.
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.
I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttagen röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått eller för att man fyllt den dagliga fångstkvoten. Återutsättning vid utter och trollingfiske gäller framför allt arterna röding, öring och lax.
I Hornån tycks några höga stenblock utgöra ett naturligt vandringshinder för flodnejonöga. I Rödån är det inte klarlagt om flodnejonögat tar sig upp i det nybyggda omlöpet och i Knipån utgör en vägtrumma sannolikt ett svårpasserbart hinder för arten. I Hökesån är det oklart i vilken omfattning flodnejonögat klarar av att passera första vandringshindret, en järnkonstruktion uppströms järnvägstunneln där grenar och skräp ansamlas, då endast en individ fångades uppströms hindret. I Svedån går det inte dra några slutsaser om eventuella vandringshinder, då inga flodnejonögon fångades nedströms första hindret 2014.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
Våren 2007 genomfördes en validering av den smoltproduktionsmodell för öring i Vätterns tillflöden som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Fiskeriverket. Två av Vätterns västra tillflöden, Knipån och Rödån, undersöktes. Under perioden 16 april – 1 juni fångades öringsmolt med fällor och märktes med ”floy-tags” för att kvantifiera smoltproduktion och undersöka migrationsmortalitet. De utvandrande smoltens ålderstruktur kvantifierades genom åldersanalyser av fjäll. Kompletterande information såsom fysikaliska parametrar, klimat- och individdata insamlades för att belägga resultaten.
Det faktum att endast ett fåtal lekande harrar har observerats i samband med lekfiskräkningarna de senaste åren gör att effekterna av de genomförda åtgärderna i denna förstudie blir svårbedömda.
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2011.
Inom ramen för riskbedömningen och åtgärdsutredningen ingår bland annat att värdera behovet att minska tillförseln av metaller till miljön från de aktuella massorna, samt bedöma konsekvenserna av detta.