Föreliggande rapport ger faktaunderlag på att ovan beskrivning faktiskt är fallet – och därmed ytterligare ett exempel på sjöns särart vad gäller ekosystem. Under hösten 2014 provtogs tolv olika strandavsnitt runt hela Vättern för att artbestämma de småkryp (insekter mm) som hittades och tolka resultaten ur många aspekter t ex biologisk mångfald, rariteter.
Det löpande miljöövervakningsprogrammet utgör basen i kunskapsunderlaget. Till det genomförs ytterli-gare inventeringar, specialundersökningar, forskning mm som alla bidrar till det totala kunskapsunderlaget. Att återge allt som görs på en rättvis och grundlig nivå i ett och samma dokument torde vara näst intill omöjligt. Vätternvårdsförbundet försöker dock att popularisera och tillgängliggöra så mycket som möjligt och särskilt det viktigaste.
I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttagen röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått eller för att man fyllt den dagliga fångstkvoten. Återutsättning vid utter och trollingfiske gäller framför allt arterna röding, öring och lax.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
Våren 2007 genomfördes en validering av den smoltproduktionsmodell för öring i Vätterns tillflöden som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Fiskeriverket. Två av Vätterns västra tillflöden, Knipån och Rödån, undersöktes. Under perioden 16 april – 1 juni fångades öringsmolt med fällor och märktes med ”floy-tags” för att kvantifiera smoltproduktion och undersöka migrationsmortalitet. De utvandrande smoltens ålderstruktur kvantifierades genom åldersanalyser av fjäll. Kompletterande information såsom fysikaliska parametrar, klimat- och individdata insamlades för att belägga resultaten.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
Skattningar av de fem största glacialrelikta kräftdjurens täthet och fördelning gjordes med hjälp av mysistrål dagtid och stor håv nattetid i slutet av augusti till början av september 2011 i framförallt tre undersökningsområden i vardera sjön
Information om fritidsfiskets uttag utgör, vid sidan av yrkesfiskestatistiken och fångstdata från standardiserade provfisken, en viktig komponent vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är nödvändig för att beslut ska kunna fattas rörande ett långsiktigt hållbart och rationell nyttjande av den resurs som fisk och kräftor i Vättern utgör. För att kunna uppskatta hur stort fisketryck fritidsfisket utgör på fisken i Vättern genomförde länsstyrelserna runt Vättern i samverkan med Fiskeriverket enkätundersökningar år 2000 och 2003. Eftersom fisket hela tiden förändras fanns det ett behov av en uppdaterad bild av fritidsfiskesituationen i Vättern, varför en ny undersökning genomfördes 2010.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
Flodnejonögat (Lampetra fluviatilis) upptogs på den svenska rödlistan över hotade arter 2005. Därför genomförde Länsstyrelsen i Jönköpings län inventeringar av Vätterns tillflöden under 2006, 2007, 2009 och 2011.