Syftet med projektet har varit att fortsätta att konsekvensklassificera Vättern samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farligt godsolyckor. Dessutom har projektet haft en målsättning att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 69 stycken vägsträckor på Vätterns västra sida, inom Hjo och Karlsborgs kommuner.
Detta dokument är en enkel användarhandledning för Seatrack Vättern, ett simuleringsprogram för spridning av ämnen i Vättern. Programmet används för beräkning och presentation av spridningen av olika ämnen i Vättern. Programmet är en skräddarsydd version av SeaTrack, ett GISbaserat programsystem för partikelspårning i vatten framtaget av SMHI.
Länsstyrelserna i Jönköpings, Östergötlands, Västra Götalands samt Örebro län har ett regionalt ansvar för fisket Vättern medan Fiskeriverket har det centrala ansvaret.
Här presenteras ett samordnat nationell program för miljöövervakningen i Vättern vilket har utarbetats i ett projekt finansierat av Naturvårdsverket under 1999 och 2000. I projektet ingick att samordna Vänern, Vätterns och Mälarens miljöövervakningsprogram, anpassa dem till övrig nationell miljöövervakning och till internationella rapporteringar och EU:s vattendirektiv. Även former för samverkan mellan sjöarna och Naturvårdsverket föreslogs. Revideringen gjordes i samband med att miljöövervakningen i Vänern, Vättern och Mälaren fr.o.m. 2000 tillhör det nationella programmet för miljöövervakningen, från att tidigare tillhört det regionala programmet.
Enligt resultatet av utförd konsekvensklassificering oberoende om man ser till riskerna för både själva vattendraget och Vättern eller enbart för Vättern är det samma 8 stycken vattendragspassager som får den högsta riskpoängen.
Två prioriteringslistor har tagits fram för de 52 objekten inom Vägverkets Region Sydost, i Jönköping och Habo kommun, där den ena tar hänsyn till risker både för själva vattendragen och för Vättern. Den andra prioriteringslistan bygger på riskerna för Vättern utan hänsyn till konsekvenser för de tillrinnande vattendragen.
Utförd rapport är en fortsättning på Vätternvårdsförbundets Rapport nr 49 ”Konsekvensklassificering för Vättern” (1) och Rapport nr 37 ”Förstudie, konsekvensklassificering för Vättern” (2). Syftet med projektet har varit att fortsätta att konsekvensklassificera Vättern samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farligt godsolyckor. Dessutom har projektet haft en målsättning att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 52 vägsträckor på Vätterns västra sida, i Jönköping och Habo kommun.
Dagens kvävehalter i Vättern kring 800 μg/l är nästan dubbelt så höga som miljömålet på 450 μg/l. Kvävehalterna visar inte heller någon tendens till att minska utan har snarare ökat kraftigt de senaste två åren. Orsaken till de successivt ökande kvävehalterna sedan mätprogrammet startade 1971 är en kombination av ökad kvävedeposition samt minskad fosfortillförsel och därmed minskade förluster via sedimentation och denitrifikation.
Bly absorberar starkt till naturliga ytor där apatit är ett extremfall.
Studien har visat att undersökningstypen embryonal utveckling hos vitmärla går utmärkt att applicera i limniska ekosystem. Reproduktionsperioden följer i princip den i Östersjön och trots skillnader i latitud skiljer sig inte reproduktionsperioden vilket innebär att sjöar i hela Sverige kan jämföras vid samma tidpunkt på året.