Rapport 79: Årsskrift 2003
Under 2002 låg temperaturerna under hela perioden från januari till september över de normala. Augusti var ovanligt varm, vilket medförde att sommaren som helhet blev exceptionellt varmt.
Publikationer
Rapport 83: Påväxtalger i Vättern 2002
På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2002 för andra gången genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.
Rapport 82: Rödingens lekplatser och överlevnad vid återutsättning av fisk
Vid fiske i Vättern återutsätts ett stort antal fiskar som ligger under gällande minimimått. Återutsättning gäller framför allt arterna, röding, öring och lax som fiskas intensivt av både fritids- och yrkesfiskare. För att kunna reglera fisket långsiktigt, behövs kunskap om hur stor andel av den återutsatta fisken som överlever samt hur fisken bör hanteras så att överlevnaden kan öka.
Rapport 81: Näringsvävsmodellering i Vättern
Det har sedan några år varit möjligt att med dynamisk massbalansmodellering kvantifiera och prediktera tillförsel, omsättning och spridning av näringsämnen och ett flertal miljögifter.
Rapport 78: Konsekvensklassificering för Vättern
Syftet med projektet har varit att slutföra konsekvensklassificeringen av Vättern och samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farliga godsolyckor
Rapport 76: Vätteröringen spelar avståndet från Vättern någon roll för Öringpopulationerna i fyra Vätterbäckar?
Jag har undersökt vattendragen Gagnån, Knipån, Hökesån och Lillån.
Resultaten tyder på att miljöfaktorer som substrat, flöde och djup spelar större roll för populationerna i dessa vattendrag än avståndsfaktorn. I Lillån finns det en tendens att
avståndsfaktorn spelar en roll.
Rapport 75: Paleolimnaologiska undersökningar i Vättern och Vänern
Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts i syfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år. Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen från Vänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup.
Rapport 74: Miljögifter i blod hos hög konsumenter av Vätternfisk.
Även om halterna av främst PCB och metylkvicksilver i blodet hos Vätternfiskkonsumenter är höga är det inte motiverat att avråda äldre personer eller kvinnor som inte tänker skaffa fler barn att äta fet fisk. Tvärtom, nyttan med sådan fisk överväger. Den feta fisken innehållerOmega-3-fettsyror som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot indikerar fynden i denna undersökning att kvinnor i barnafödande ålder ej bör äta stora mängder av framför allt abborre och fet fisk från Vättern.
Rapport 73: Miljögifter i fisk 2001/2002
Vätternvårdsförbundet och Vänerns vattenvårdsförbund har genomfört en undersökning av
miljögifter i fisk som omfattar 38 kemiska ämnen och ämnesgrupper samt ”dioxiner”
(PCDD/PCDF) och PCB (polyklorerade bifenyler). I undersökningen ingår dels ämnen från
den normala livsmedelskontrollen, dels de ämnen som anges i EUs vattendirektiv. Analyserna
av ”EU-ämnena” har genomförts med stöd från Naturvårdsverket som är delfinansiär av projektet. De fiskarter som har undersökts är lax (Vänern), öring, röding (Vättern) och lake. Undersökningen ger därmed en relativt heltäckande bild av föroreningssituationen vad gäller fisk i Sveriges två största insjöar.
Rapport 71: Påväxtalger i Vättern hösten 2001
Syftet med undersökningen har varit att beskriva påväxtalgsamhället på de olika lokalerna,
samt jämföra med tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de på
stenar fastsittande algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så många
arter som möjligt identifieras och deras trofitillhörighet klassats i olika näringsnivåer.