Rapport 97: Vätternharren
Under senare år har länsstyrelserna runt Vättern fått in rapporter från samtliga kategorier av fiskande som tyder på att harrbeståndet i Vättern har minskat. Mot
Publikationer
Rapport 96: Kan införandet av fiskefria områden vända trenden för fiske i Vättern?
Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som var av riksintresse för yrkesfisket. Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som varande av riksintresse for yrkesfisket.
Rapport 95: Bevarandeplan för NATURA 2000 i Vättern
Inom den europeiska gemenskapen är ett antal livsmiljöer och arter utpekade att vara av hela gemenskapens intresse och ansvar. Det kan antingen vara miljöer som
Rapport 94: Årsskrift 2007
Kommunerna runt Vättern är inne i en intensiv fas vad gäller framtagande av skyddsområde för dricksvattentäkten för Vättern, ett arbete som ämnas vara klart år 2009.
Rapport 93: Undervattensvegetation i Vättern 2005
Vättern har undersökts med avseende på undervattensvegetation inom Natura 2000 sedan 2003 och inventeringar utförs även som en del av Vätterns återkommande miljöövervakning. Vid 2005 års inventering har både nya och äldre lokaler inventerats
Rapport 92: Årsskrift 2006
Ännu ett år har gått och med det redovisas här resultaten från den samordnade miljöövervakningsprogrammet för Vättern. Undersökningsmomenten spänner från allt mellan fågel, fisk och mittemellan.
Rapport 91: Vattenvårdsplan för Vättern 2006-2012
Föreliggande vattenvårdsplan innehåller mål och förslag till åtgärder för att Vätterns vatten och ekosystem ska kunna anses som hållbart i ett långt perspektiv. Genom målens
Rapport 90: Årsskrift 2005
Den samlade redovisningen av miljötillståndet i Vättern fram t o m år 2004 samt med delar för 2005. I rapporten redovisas samtliga de moment som
Rapport 89: Fiskundersökningar i Vätterns strandzon
Under sommaren 2004 genomfördes ett projekt med syfte att belägga öringförekomst och fiskartsammansättning utmed de för Vättern så typiskt vindexponerade stränderna med stort inslag av sten och block. Projektet innefattade även en mer riktad inventering av förekomsten av nissöga, som varit rödlistad (Gärdefors. 2005) och är utpekad som skyddsvärd enligt EU:s regelverk. Sammanlagt genomfördes provfisken vid 99 tillfällen fördelat på 67 olika lokaler i Vättern och 9 i tillflöden. Metoderna som användes var elfiske, nätprovfiske och notdragning för att få en så god bild av artsammansättningen som möjligt. Lokalerna var spridda runt hela sjön.
Rapport 88: Avstämning av vattenvårdsplanerna Vättern 90 och Vättern 96
Sedan Vätternvårdsförbundet bildades 1957 har det tagits fram fyra olika vattenvårdsplaner för Vättern. Den första till kom 1970, vilken sedermera reviderades 1977. Under 1989 gjordes en omorganisation av det som då hette Kommittén för Vätterns Vattenvård till dagens form Vätternvårdsförbundet. 1990 gjordes en fördjupad vattenvårdsplan vilken i sin tur utvärderades 1996 dock utan att några nya mål utverkades. Föreliggande utvärdering baseras på både 1990 och 1996 års vattenvårdsplaner. För att beskriva Vätterns miljötillstånd redovisas även en beskrivning av omvärldsfaktorer t ex klimat, berggrund, befolkning. Avsikten är att föreliggande avstämning skall kunna ligga till grund för utverkandet av nya miljömål vilka redovisas i en kommande rapport.