Rapport 102: Förvaltningsplan för fisk och fiske i Vättern 2009-2013
Föreliggande rapport är den första planen som har tagits fram för fisk och fiske i Vättern med inriktning för ett långsiktigt hållbart fiske i Vättern.
Publikationer
Rapport 101: Miljögifter i fisk och kräftor
Det ironiska med Vättern är att vattnet är så pass rent och klart att många av s k fettlösliga miljögifter ej trivs i vattenfasen utan
Rapport 98: Märkning av lax i Vättern
Lax sätts sedan 1971 ut årligen i Vättern som kompensation för den storvuxna nedströmslekande öringstam som en gång fanns i Vättern och som lekte i
Rapport 97: Vätternharren
Under senare år har länsstyrelserna runt Vättern fått in rapporter från samtliga kategorier av fiskande som tyder på att harrbeståndet i Vättern har minskat. Mot
Rapport 96: Kan införandet av fiskefria områden vända trenden för fiske i Vättern?
Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som var av riksintresse för yrkesfisket. Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som varande av riksintresse for yrkesfisket.
Rapport 95: Bevarandeplan för NATURA 2000 i Vättern
Inom den europeiska gemenskapen är ett antal livsmiljöer och arter utpekade att vara av hela gemenskapens intresse och ansvar. Det kan antingen vara miljöer som
Rapport 92: Årsskrift 2006
Ännu ett år har gått och med det redovisas här resultaten från den samordnade miljöövervakningsprogrammet för Vättern. Undersökningsmomenten spänner från allt mellan fågel, fisk och mittemellan.
Rapport 89: Fiskundersökningar i Vätterns strandzon
Under sommaren 2004 genomfördes ett projekt med syfte att belägga öringförekomst och fiskartsammansättning utmed de för Vättern så typiskt vindexponerade stränderna med stort inslag av sten och block. Projektet innefattade även en mer riktad inventering av förekomsten av nissöga, som varit rödlistad (Gärdefors. 2005) och är utpekad som skyddsvärd enligt EU:s regelverk. Sammanlagt genomfördes provfisken vid 99 tillfällen fördelat på 67 olika lokaler i Vättern och 9 i tillflöden. Metoderna som användes var elfiske, nätprovfiske och notdragning för att få en så god bild av artsammansättningen som möjligt. Lokalerna var spridda runt hela sjön.
Rapport 87: Kräftprovfiske i Vättern 2003
Provfisket skedde på 31 transekter runt sjön med ca 10 km mellanrum. Sammanlagt blev det 1310 mjärdnätter fördelade på 130 st. s.k.10-burarslang. Provfisket bedrevs på mellan 3 och 50 meters djup.
Rapport 86: Undervattensvegetation i Vättern
Undersökningen föreslår Vättern som representativ för naturtyperna 3130 samt 3140, där Vadstenaviken, Norrviken (vid Stora Forsa) samt Sidöns insida (Kråksviken, Karlsborg) bedöms vara lokaler med gynnsam bevarande status.