I Hornån tycks några höga stenblock utgöra ett naturligt vandringshinder för flodnejonöga. I Rödån är det inte klarlagt om flodnejonögat tar sig upp i det nybyggda omlöpet och i Knipån utgör en vägtrumma sannolikt ett svårpasserbart hinder för arten. I Hökesån är det oklart i vilken omfattning flodnejonögat klarar av att passera första vandringshindret, en järnkonstruktion uppströms järnvägstunneln där grenar och skräp ansamlas, då endast en individ fångades uppströms hindret. I Svedån går det inte dra några slutsaser om eventuella vandringshinder, då inga flodnejonögon fångades nedströms första hindret 2014.

Den första återintroduktionsutsättningen i Sjöhamrabäcken 2014 skedde den 10:e april då cirka 600 romkorn sattes ut. Den andra utsättningen genomfördes den 9:e juni och utgjordes av cirka 3300 inmatade harryngel. Återintroduktionsutsättningarna föreslås fortsätta ytterligare ett år och kommer att följas upp genom lekfiskräkning.

Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.

I denna rapport presenteras en samlad utvärdering av de resultat som hittills insamlats inom GDP Insjöfåglar.

Under våren och sommaren 2012 genomfördes grumlighetsmätningar och undersökningar med sedimentboxar i två av Vätterns tillflöden inom Jönköpings kommun, Lillån-Bankeryd och Lillån-Huskvarna.

Våren 2013 genomfördes en romtäckt på harr i Hjoån, ett tillflöde till Vättern.

Våren 2013 genomfördes en metodstudie för att studera överlevnaden på harrens rom och om det var möjligt att påverka romöverlevnaden genom decimeringsfisken av kräftor i två av Vätterns tillflöden.

Vid provfiskena har utrustning, fiskets bedrivande, fiskeområde, fångst, samt temperatur och väderförhållanden dokumenterats.

I Gagnån och Granviksån var fångsten per ansträngning mer än dubbelt så hög som medelvärdet för de sex vattendragen, medan fångsten per ansträngning i Dunkehallaån, Hökesån och Röttleån uppgick till mindre än 30 % av medelvärdet.