Detta dokument är en enkel användarhandledning för Seatrack Vättern, ett simuleringsprogram för spridning av ämnen i Vättern. Programmet används för beräkning och presentation av spridningen av olika ämnen i Vättern. Programmet är en skräddarsydd version av SeaTrack, ett GISbaserat programsystem för partikelspårning i vatten framtaget av SMHI.
Vättern är en av Sveriges unikaste sjöar av betydande nationellt och internationellt intresse
utpekad i Miljöbalken. Vättern har mycket höga naturvärden och är av riksintresse för såväl naturvärden, yrkesfisket, militär verksamhet turism och rörligt friluftsliv. Vätterns näringsfattiga vatten är även 250 000 – 300 000 personer.
Här presenteras ett samordnat nationell program för miljöövervakningen i Vättern vilket har utarbetats i ett projekt finansierat av Naturvårdsverket under 1999 och 2000. I projektet ingick att samordna Vänern, Vätterns och Mälarens miljöövervakningsprogram, anpassa dem till övrig nationell miljöövervakning och till internationella rapporteringar och EU:s vattendirektiv. Även former för samverkan mellan sjöarna och Naturvårdsverket föreslogs. Revideringen gjordes i samband med att miljöövervakningen i Vänern, Vättern och Mälaren fr.o.m. 2000 tillhör det nationella programmet för miljöövervakningen, från att tidigare tillhört det regionala programmet.
Enligt resultatet av utförd konsekvensklassificering oberoende om man ser till riskerna för både själva vattendraget och Vättern eller enbart för Vättern är det samma 8 stycken vattendragspassager som får den högsta riskpoängen.
Två prioriteringslistor har tagits fram för de 52 objekten inom Vägverkets Region Sydost, i Jönköping och Habo kommun, där den ena tar hänsyn till risker både för själva vattendragen och för Vättern. Den andra prioriteringslistan bygger på riskerna för Vättern utan hänsyn till konsekvenser för de tillrinnande vattendragen.
Utförd rapport är en fortsättning på Vätternvårdsförbundets Rapport nr 49 ”Konsekvensklassificering för Vättern” (1) och Rapport nr 37 ”Förstudie, konsekvensklassificering för Vättern” (2). Syftet med projektet har varit att fortsätta att konsekvensklassificera Vättern samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farligt godsolyckor. Dessutom har projektet haft en målsättning att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 52 vägsträckor på Vätterns västra sida, i Jönköping och Habo kommun.
Dagens kvävehalter i Vättern kring 800 μg/l är nästan dubbelt så höga som miljömålet på 450 μg/l. Kvävehalterna visar inte heller någon tendens till att minska utan har snarare ökat kraftigt de senaste två åren. Orsaken till de successivt ökande kvävehalterna sedan mätprogrammet startade 1971 är en kombination av ökad kvävedeposition samt minskad fosfortillförsel och därmed minskade förluster via sedimentation och denitrifikation.
Vätternvårdsförbundet och länsstyrelserna i Jönköpings och Östergötlands Län fick under 1997 i uppdrag av Vägverket Region Sydöst att arbeta fram en hotbeskrivning för Vättern med tillhörande åtgärdsprogram. Detta projekt fick arbets- och projektnamnet ”Vättern Öst” och samordnas av Vätternvårdsförbundet.
För att kunna bedöma ett faunasamhälles potential för miljöövervakning bör man dels känna till samhällets naturliga variation i tid och rum, dels känna förekomsten av föroreningskänsliga och/eller föroreningståliga arter eller grupper. I denna undersökning har meiofaunan i Vät tern studerats under treårigt syfte att utvärdera meiofaunas potential som parameter vid miljöövervakning av Vättern.
Riksdagen har bestämt att Vättern med öar och stränder skall vara av riksintresse i sin helhet med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden. Detta har skrivits in i naturresurslagen (NRL). I den kommunala fysiska planeringen skall bestämmelserna i NRL tillämpas. En viktig uppgift för Länsstyrelsen lir att förse kommunerna med underlag till den planeringen.