I samband med planeringen för RES-arbetet som genomfördes under 1995 konstaterade berörda länsstyrelser stora brister i kunskaperna vad det gäller riskerna med transporter av farligt gods på vägar och järnvägar runt Vättern. För att öka kunskapen och ge underlag för fysisk planering beslutades därför att genomföra en sårbarhets bedömning och riskanalys vad avser transporterna kring sjön.
På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2002 för andra gången genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.
Vid fiske i Vättern återutsätts ett stort antal fiskar som ligger under gällande minimimått. Återutsättning gäller framför allt arterna, röding, öring och lax som fiskas intensivt av både fritids- och yrkesfiskare. För att kunna reglera fisket långsiktigt, behövs kunskap om hur stor andel av den återutsatta fisken som överlever samt hur fisken bör hanteras så att överlevnaden kan öka.
Det har sedan några år varit möjligt att med dynamisk massbalansmodellering kvantifiera och prediktera tillförsel, omsättning och spridning av näringsämnen och ett flertal miljögifter.
Syftet med det här arbetet är att studera anrikningssandens förmåga att fastlägga tungmetaller samt att klargöra faktorer som har betydelse för fastläggningen. Resultaten kan användas för att optimera vattenreningen vid Zinkgruvan men också som underlag för andra företag och gruvor som är intresserade av att använda en liknande reningsmetod.
Under 2002 låg temperaturerna under hela perioden från januari till september över de normala. Augusti var ovanligt varm, vilket medförde att sommaren som helhet blev exceptionellt varmt.
Syftet med projektet har varit att slutföra konsekvensklassificeringen av Vättern och samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farliga godsolyckor
Syftet med examensarbetet var att undersöka vägtrafikrelaterade föroreningars spridning till Vättern och dess tillflöden med analyser i två Vätterbäckar utmed E4: an mellan Huskvarna och Ödeshög.
Jag har undersökt vattendragen Gagnån, Knipån, Hökesån och Lillån.
Resultaten tyder på att miljöfaktorer som substrat, flöde och djup spelar större roll för populationerna i dessa vattendrag än avståndsfaktorn. I Lillån finns det en tendens att
avståndsfaktorn spelar en roll.
Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts i syfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år. Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen från Vänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup.