![Framsida](https://vattern.org/wp-content/uploads/Fakta2.png)
Fakta 2 2012: Utvärdering av biologiska data från Vänern, Vättern och Mälaren
Enkätsvaren för att bedöma metod-, utförar-och materialskiften har i några fall avseende vissa parametrar, varit relativt bristfälliga.
Start › Publikationer › Typ › Sida 9
Enkätsvaren för att bedöma metod-, utförar-och materialskiften har i några fall avseende vissa parametrar, varit relativt bristfälliga.
En av de möjliga förklaringar som har förts fram till varför harren minskar i Vättern är ökningen av öring i Vätterns tillflöden (Nilsson, 2009). Sedan 1980-talet har ett hundratal fiskevårdsåtgärder genomförts i Vätterns tillflöden (Lindell, 2009). Dessa fiskevårdsåtgärder har förmodligen främst gynnat öringen då det inte sällan har handlat om att tillgängliggöra strömmande sträckor med lämpliga lek- och uppväxtområden längre upp i vattendragen.
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010).
Sammanlagt fångades det 42 stycken signalkräftor vid de 8 provfiskena vid Rinken våren 2009, medan fångsten vid de 12 provfiskena våren 2010 uppgick till 47 stycken signalkräftor fördelat på 4 lokaler.
Baserat på resultaten tycks öringtätheterna snarare ha minskat än ökat i de nedre delarna av Vätterns tillflöden under den senaste 15 årsperioden. Bortser man från den senaste 5 årsperioden (2006-2010) förefaller de däremot vara tämligen opåverkade.
För att studera i vilken omfattning signalkräftor äter rödingrom genomfördes under vintern 2004–2005 respektive 2005-2006 experiment i tråg i Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Eftersom frågeställningen med rompredation väckts av förekomsten av signalkräftor på rödingens lekplatser i Vättern genomfördes hösten 2005 också nätprovfisken på lekgrund och referensområden i sjön för att se om förekommande fiskarter också åt rödingrom. Samtidigt fiskades med cylindermjärdar för att fånga kräftor.
Trafikverket har för avsikt att ta en ny, större färja i drift på sträckan Gränna-Visingsö. För
att kunna driftsätta den nya färjan krävs både muddring av hamnområdena (Gränna och
Visingsö) samt borttagande och flytt av pirar (Gränna). Med anledning av ovanstående
genomförde Vätternvårdsförbundet på uppdrag av Trafikverket en undersökning av förutsättningar för fiskreproduktion på tilltänkt dumpningsplats ute i Vättern samt i hamnområdena.
Kopplat till is är vattentemperatur, vilket mäts dagligen vid Motala vattenverk. Har kan bl a utläsas att såväl medeltemperaturen som maxtemperatur ökar för varje år.
Nederbörden över Vättern (Visingsö) var ovanligt kraftig under stora delar av 2007. Månadsmedelnederbörden för hela året 2007 var den högsta sedan mätserien påbörjades år 1990. Månadsmedeltemperaturen under 2007 låg från januari till augusti högre än genomsnittet för perioden 1996 – 2006. Därefter sjönk temperaturen år 2007 jämfört med långtidsmedelvärdet och låg under detta fram till december.
Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som var av riksintresse för yrkesfisket. Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som varande av riksintresse for yrkesfisket.
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”