Denna förvaltningsplan är, som tidigare, ett samverkansdokument och är framtagen av Vätternvårdsförbundets utskott Samförvaltning Fiske tillsammans med myndigheter, forskare, olika kategorier fiskande och andra intressenter runt Vättern. Främsta syftet är att använda förvaltningsplanen som ett rådgivande planeringsverktyg där riktlinjer och mål för den framtida förvaltningen av fisk och fiske i Vättern är presenterade.
Vandringsframgången genom dammsträckan var signifikant lägre än genom kontrollsträckan. Endast 13,8 % lyckades passera Fjällbölsdammen vilket kan ställas i kontrast med den fritt strömmande kontrollsträckan där 75 % lyckades passera.
Mycket talar således för att det inte har skedde någon påtaglig förändring i antalet lekande individer i de av Vätterns tillflöden som utnyttjas av harren för sin reproduktion våren 2017 i förhållande till de närmast föregående åren
De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Vad visar oligochaetanalyserna i stort om den sentida utvecklingen i sjön? De visar entydigt att Vättern i huvudsak är en klart oligotrof sjö och visar i det hänseendet likheter med Vänern.
Två viktiga faktorer för att utveckla ett fiske på lång sikt är att minimera bifångsten av undermåliga storlekar och oönskade arter samt att maximera fångsten av den önskade målarten inom önskade storleksintervall.
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010). Under perioden 2010-2015 har datainsamlingen fortsatt (Nilsson, 2012, Nilsson, 2013, Nilsson 2014 och Nilsson, 2015).