Riksdagen har bestämt att Vättern med öar och stränder skall vara av riksintresse i sin helhet med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden. Detta har skrivits in i naturresurslagen (NRL). I den kommunala fysiska planeringen skall bestämmelserna i NRL tillämpas. En viktig uppgift för Länsstyrelsen lir att förse kommunerna med underlag till den planeringen.
Rapporten är en redovisning av delprojekt ytvatten, inom ramen för ”Åtgärdsplan Vättern Öst 1997”. Delprojektet har kallats ”Vattenskyddsprojektet”. Syftet med projektet har varit att uppgradera den preliminära konsekvensanalys för Vättern och dess tillrinnande vattendrag vid olyckor med farligt gods som genomfördes under 1995 (1). I den nya analysen har framför allt underlaget för bedömning av vattendragens värden förbättrats. Dessutom har projektet haft till syfte att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 23 vägsträckor i Vägverkets region sydost.
I bilagorna 1,2,4 och 5 till rapporten presenteras en stor del av det underlagsmaterial som har använts.
På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har institutionen för miljöanalys (SLU) utfört en studie över kväve- och fosfortransporten i Vätterns tillrinningsområden. Bearbetningen av materialet har skett med hjälp av en modell om inbegriper markläckage, källfördelning och retention av kväve och fosfor.
Syftet med undersökningen var att beskriva det dominerande påväxtalgsamhället på sammanlagt 28 olika lokaler i Vättern samt att ta fram lämpliga provtagningslokaler för framtida miljöövervakning av påväxtalger.
Programmet kan också användas för beräkning av andra substanser än olja. Det kan dels användas för beräkning av lösliga kemikaliers spridning i vatten, dels vid räddningsarbeten där båtar och/eller människor saknas.
Under 1977 och 1979 gjordes en stor mängd strömmätningar i Vättern med automatiskt registrerande mätare. En jämförelse mellan strömmens och vindens hastighet visar en samvariation; högre vindhastigheter ger högre strömhastigheter. Spektralanalys har också utförts över strömdata frän några av mätpunkterna. Man ser ett maxima vid cirka 7 dygn, vilket l(r en typisk period fören intern Kelvinvåg i Vättern. Temperaturmätningarnas största värde ligger i att de genom den stora vertikala upplösningen, väl täcker alla de olika svängningar i temperatursprångskiktet som äger rum.
Kontinuerliga limnologiska studier inleddes i Vättern 1970 i samband med att en vattenvårdplan för sjön antogs. I denna lades grunden till kraftfulla åtgärder för att minska tillförseln av fosfor, metaller och organisk substans. Fosforreduktionen fullföljdes fram till 1974 med kemisk fällning i kommunala avloppsreningsverk. Samtidigt reducerades dessutom den organiska belastningen med 90%. Från 1976 minskades också de industriella metallutsläppen till Vätterns norra fjärdar.
I en rapport från Vätternvårdsförbundet (nr 32) sammanställdes är 1993 den dåvarande kunskapen om tillförseln av metaller till Vättern från olika källor’. Vidare behandlades tillståndet i sjön vad gäller metallförekomsten i olika media, samt diskuterades på basis härav möjliga konsekvenser för sjöns ekosystem. I rapporten pekades på ett antal kunskapsluckor som borde fyllas, för att därmed bättre kunna värdera betydelsen och behovet av olika utsläppsbegränsande åtgärder, samt öka möjligheten att förutsäga
utvecklingen i sjön.
Sedan 1967 har vattenkvaliteten i Vättern övervakats inom ramen for det nationella PMK programmet. 1970 kompletterades PMK-programmet med provtagningar i Vätterns tillflöden och utflöde. I programmet ingår, förutom vattenkemi, även växt- och djurplankton samt bottenfauna.