Våren 2013 genomfördes en metodstudie för att studera överlevnaden på harrens rom och om det var möjligt att påverka romöverlevnaden genom decimeringsfisken av kräftor i två av Vätterns tillflöden.

Vid provfiskena har utrustning, fiskets bedrivande, fiskeområde, fångst, samt temperatur och väderförhållanden dokumenterats.

I Gagnån och Granviksån var fångsten per ansträngning mer än dubbelt så hög som medelvärdet för de sex vattendragen, medan fångsten per ansträngning i Dunkehallaån, Hökesån och Röttleån uppgick till mindre än 30 % av medelvärdet.

I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter.

Den samlade bedömningen av de genomförda biotopvårdsåtgärderna i Hornån och Gagnån är hittills att de inte påtagligt har inneburit vare sig en försämring eller förbättring av förutsättningarna för harrens lekmöjligheter.

Observera att nedanstående sammanställning är baserad på uppgifter som har rapporterats in till Länsstyrelsen i Jönköpings län till och med 2013-08-06 och kan därför behöva uppdateras om ytterligare uppgifter inkommer.

Under våren 2013 har en inventering av flodnejonöga utförts i fyra Vätternbäckar; Hornån, Hökesån, Knipån och Svedån. Syftet med inventeringen var att undersöka om åtgärder i vattendragen som ska gynna fiskvandring även har gynnat flodnejonöga.

Våren 2007 genomfördes en validering av den smoltproduktionsmodell för öring i Vätterns tillflöden som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Fiskeriverket. Två av Vätterns västra tillflöden, Knipån och Rödån, undersöktes. Under perioden 16 april – 1 juni fångades öringsmolt med fällor och märktes med ”floy-tags” för att kvantifiera smoltproduktion och undersöka migrationsmortalitet. De utvandrande smoltens ålderstruktur kvantifierades genom åldersanalyser av fjäll. Kompletterande information såsom fysikaliska parametrar, klimat- och individdata insamlades för att belägga resultaten.

Syftet med föreliggande projekt var att sammanställa och utvärdera resultaten från tre till Vättern mynnande vattendrag (Knipån, Hökesån och Tabergsån) där både kontrollerade och mer okontrollerade dammavsänkningar, samt dammutrivningar har skett.