Det faktum att endast ett fåtal lekande harrar har observerats i samband med lekfiskräkningarna de senaste åren gör att effekterna av de genomförda åtgärderna i denna förstudie blir svårbedömda.
Baserat på resultaten tycks öringtätheterna snarare ha minskat än ökat i de nedre delarna av Vätterns tillflöden under den senaste 15 årsperioden. Bortser man från den senaste 5 årsperioden (2006-2010) förefaller de däremot vara tämligen opåverkade.
Sammanlagt fångades det 42 stycken signalkräftor vid de 8 provfiskena vid Rinken våren 2009, medan fångsten vid de 12 provfiskena våren 2010 uppgick till 47 stycken signalkräftor fördelat på 4 lokaler.
Under perioden 2009-11-24 till 2009-12-10 genomförde personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län ett riktat nätprovfiske efter lekande sik på strandnära lokaler.
Mot bakgrund av det ovanstående vore det önskvärt att inventeringar och undersökningar gjordes med inriktning på harrens tidiga levnadsstadier (rom, yngel och årsungar) i Vätterns tillflöden och strandzon för att studera bl.a. tillväxt och överlevnad.
Enkätsvaren för att bedöma metod-, utförar-och materialskiften har i några fall avseende vissa parametrar, varit relativt bristfälliga.
För att studera i vilken omfattning signalkräftor äter rödingrom genomfördes under vintern 2004–2005 respektive 2005-2006 experiment i tråg i Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Eftersom frågeställningen med rompredation väckts av förekomsten av signalkräftor på rödingens lekplatser i Vättern genomfördes hösten 2005 också nätprovfisken på lekgrund och referensområden i sjön för att se om förekommande fiskarter också åt rödingrom. Samtidigt fiskades med cylindermjärdar för att fånga kräftor.