Hur fungerar Vättern som mottagare av föroreningar: Vad bryts ned? Vad blir kvar? Hur mycket hamnar i sediment respektive vatten? Vad blir de biologiska effekterna? Påverkar föroreningarna människor? Dessa och andra närliggande frågor behandlas i årets tema rapport från Kommittén för Vätterns vattenvård.
Vättern utgör vattentäkt för flertalet av de vid sjön belägna tätorterna och för ett antal industrier. Sjön har också ett regionalt intresse ur vattenförsörjningssynpunkt. Under åren 1956 – 1959 byggde Skaraborgs Vattenverksförbund en regional anläggning för Skövde, Skara och Falköping med vatten från Vättern.
Kommittén har beslutat ersätta tidigare typ av årsredogörelser med årliga temarapporter. I dessa kommer något speciellt tema att behandlas varje år. I en bilagedel kommer statistik över vattenuttag, föro reningstil1försel mm att redovisas.
Avloppsvattnet från i stort sett alla tätorter vid Vättern och dess till flöden behandlas i reningsverk med biologiska och kemiska·steg.
Redogörelse för 1982 över Vätterns och dess tillflödens användning ur vattenvårdssynpunkt och sammanfattning av undersökningar utförda i Vättern och dess större tillflöden.
Koncentrationerna av kalcium, natrium, sulfat och klorid har ökat
i Vättern.
Redogörelse över utbyggda och planerade avlopps reningsanläggningar, föroreningstillförsel till Vättern, sammanfattning av undersökningar utförda 1980 i Vättern och dess tillflöden.
Redogörelse över utbyggda och planerade avlopps regeringsanläggningar, beräknad föroreningstillförseln till Vättern.
Redogörelse över utbyggda och planerade avlopp, reningsanläggningar, beräknad föroreningstillförsel till Vättern.
I detta arbete redogöra vi för plankton. Av detta togs det första provet vid Vätterns yta nära Jönköping.