Studien har visat att undersökningstypen embryonal utveckling hos vitmärla går utmärkt att applicera i limniska ekosystem. Reproduktionsperioden följer i princip den i Östersjön och trots skillnader i latitud skiljer sig inte reproduktionsperioden vilket innebär att sjöar i hela Sverige kan jämföras vid samma tidpunkt på året.
Sammanfattning av resultat från den löpande miljöövervakningen i Vättern och dess tillflöden.
Vätternvårdsförbundet och länsstyrelserna i Jönköpings och Östergötlands Län fick under 1997 i uppdrag av Vägverket Region Sydöst att arbeta fram en hotbeskrivning för Vättern med tillhörande åtgärdsprogram. Detta projekt fick arbets- och projektnamnet ”Vättern Öst” och samordnas av Vätternvårdsförbundet.
För att kunna bedöma ett faunasamhälles potential för miljöövervakning bör man dels känna till samhällets naturliga variation i tid och rum, dels känna förekomsten av föroreningskänsliga och/eller föroreningståliga arter eller grupper. I denna undersökning har meiofaunan i Vät tern studerats under treårigt syfte att utvärdera meiofaunas potential som parameter vid miljöövervakning av Vättern.
Riksdagen har bestämt att Vättern med öar och stränder skall vara av riksintresse i sin helhet med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden. Detta har skrivits in i naturresurslagen (NRL). I den kommunala fysiska planeringen skall bestämmelserna i NRL tillämpas. En viktig uppgift för Länsstyrelsen lir att förse kommunerna med underlag till den planeringen.
Rapporten är en redovisning av delprojekt ytvatten, inom ramen för ”Åtgärdsplan Vättern Öst 1997”. Delprojektet har kallats ”Vattenskyddsprojektet”. Syftet med projektet har varit att uppgradera den preliminära konsekvensanalys för Vättern och dess tillrinnande vattendrag vid olyckor med farligt gods som genomfördes under 1995 (1). I den nya analysen har framför allt underlaget för bedömning av vattendragens värden förbättrats. Dessutom har projektet haft till syfte att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 23 vägsträckor i Vägverkets region sydost.
I bilagorna 1,2,4 och 5 till rapporten presenteras en stor del av det underlagsmaterial som har använts.
Vätternvårdsförbundets Årsskrift 1997 skiljer sig en del från tidigare årsskrifter. När miljöövervakningen av Vättern övergick från central till regional nivå 1996 reviderades också. programmet (Vätternvårdsförbundets rapport nr 38). I föreliggande årsskrift av rapporteras 1996 års resultat från olika underökningar som ingår i det nuvarande programmet. Detta program gäller för åren 1996″1998 och en mer omfattande utvärdering och rapportering sker vid treårsperiodens slut.
På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har institutionen för miljöanalys (SLU) utfört en studie över kväve- och fosfortransporten i Vätterns tillrinningsområden. Bearbetningen av materialet har skett med hjälp av en modell om inbegriper markläckage, källfördelning och retention av kväve och fosfor.
Kvicksilverkoncentrationen rödingmuskel från Vättern är 1,5-7 ggr högre jämfärt med vad uppmätts i röding från Abiskojaurc och Tjulträsk i Norrbotten.